Publicerat 4 september 2008 Sönderbombat och återuppbyggt

Orkestern har haft sin första konsert med programmet som ska spelas i Berlin. Det var igår kväll och alla är mycket nöjda. Det är inte ett helt enkelt och lättillgängligt program som kommer ges:

Olivier Messiaens – Le Tombeau resplendissant

Peter Eötvös – Seven – Memorial for the Columbia Astronauts

Alexander Skrjabin – Symphonie Nr. 3 c-Moll op. 43 »Le divin poème« 

Inte helt enkelt  men det väcker känslor.

Idag spelades även Skrjabin som lunchkonsert, och i morgon bär det iväg.

Konsertlokal är det minst sagt extraordinära Philharmonie Berlin.

Det stod färdigt 1963 på en plats som jämnats med marken efter ett bombanfall i januari 1944 under andra världskriget.

Den ligger på Herbert-von-Karajan-Strasse och tidigare gick Berlinmuren alldeles intill och arkitekten Hans Scharoun ville att det nya konserthuset skulle bli ett frö till ett enat Berlin.

Denna bild är något jag ser som en återspegling av salen självt. Kantigt och geometriskt irrationellt. Philharmonie Berlin är i sig självt ett mästerverk i skulpturell,
expressionistisk modernism. Dess yttre form härrör från den ovanliga och
hyllade interiören av konserthuset, där scenen är omgiven av publiken på alla sidor. Stolsraderna är ytterligare indelade i
block som skapar ett tillstånd där konsertbesökaren kan studera både framträdandet och publikens roll på ett nytt sätt. Det verkar vara en sorts arkitektur som suddar ut vi:et och dom:et mellan publik och orkester.

Det ska bli mycket spännande att se och höra konserten på lördag kväll. Men först ska vi ta oss dit helskinnade i eventuella höststormar.

På återskrivande!

/

Måns Pär Fogelberg